Idag är det fredag igen. Igår var det också fredag och jag var i Paris. Det var två annor och en Sara och så jag. Vi bodde i en lägenhet i Montmartre och jag såg den vita kyrkan med hjärtat i från vår port. Ni vet, vägarna där är slingriga och toppas av bladformade gatlyktor med hängande lampor som slår försiktigt i värmen.
Vi hittade till en bar som bara hade en mässingsskylt på dörren. Innanför spelade de Lykke Li med franska beats ovanpå och serverade drinkar med citrongräs i. Vi stod i ett hörn. Vi tittade på taklampan av plast. Vi drack ur våra glas och log mot varandra.
En annan kväll gick vi till Notre Dame och stod bredvid och tittade på mässan. Tusentals människor sa pax vobiscum och kramade varandra. Sedan lade prästen oblat i deras munnar och alla som vände tillbaka till sina platser gick med händerna knäppta över magen. Senare lyssnade vi på opera i en mycket mindre kyrka. Operasångerskan hade korpsvart hår, grön tunika, grön ögonskugga och en vibrerande tunga. Hon tog höga toner då och då, vilket fick mig att ofrivilligt spärra upp ögonen.
I ett annat liv vore jag kvar än bland gatorna, barerna och människorna.
