Sågspån i halsen och solsken i blick. Änglarna grät strida floder över den synd som vällde in över Lund i helgen.
Den grogg som inte dracks bör se sig om efter ett annat yrke. Det var en och annan dans i manege och på Lunds nations egen karneval med sandstrand och glada malmöiter - Julan med familj, Karin och Charlie.
Jag trodde nog att jag skulle känna mig mer som den sura tanten från förr som muttrar "Det var bättre på min tid", men nä jag hade riktigt kul! Klara, hennes kompis Malin och jag stod i manegen och dansade "Hey Macarena" så att jag fick tennisarmbåge. Och sen sist hade det verkligen legats i mycket. Tre små Cirkus Spontan-barn kom på vår återträff på söndagen och tittade storögt på pop-corn som poppade i ultrarapid till "Je taime".
Cirkus Spegel och de fyra franska akrobatsystrarna från Marseille
4 kommentarer:
Vad fint det var; och vad svårt det var att få med alla på bild.
Ett citat jag inte kommer att glömma (konstigt nog eftersom det var jag som sade det, kommer sällan ihåg vad jag sagt): "Vem är den rödhåriga tjejen?". Jag kunde inte förstå vem hon var, kände inte igen henne. Saker och ting klarnade sedan.
Fint det var! Jag var vinglig på bussen men jag mindes faktiskt allt utan min fusklapp. hoppas vi träffas snart igen Emma.
jag har alltid varit skeptisk till lunds studentliv, men jag får nog ta och ändra inställning. ni verkar ha haft sjukt ball.
Jag har varit på Lundakarnevalen en gång. Då snodde jag min flickväns tröja. Och hon har inte fått tillbaka den. Trots att den inte passar mig det minsta. Muahaha!
Skicka en kommentar